USA here we come…

Vår första kontakt med Amerikanare skedde i passkontrollen. Alla kom igenom utan problem. Utom Tomas. Han knatade fram till passkontrollen och fick frågan:- kjnooejc kcoien nbjo? Tomas vänder sig med dödsångest i blick mot Eva, som står bakom i kön, ser frågande ut, :- Ska jag dö nu? Eva kommer till undsättning. Karln som tilltalat Tomas pratade på amerikanska, och hade ställt frågan:- Vad är ditt ärende i USA? Eva svarade lugnt på frågan, passkillen tyckte att det var jättekonstigt, och efter en stund så står även Tomas på amerikansk mark. Vad har vi lärt oss? :- Kompisar är bra att ha. Tyvärr kunde inte kompisarna hjälpa till då den en på planet sk 945, Gun-Marie Nyberg från Härnösand, var den ende som inte erhöll den väska som hon i förtroende lämnat ifrån sig på Arlanda. Ovan nämnda kvinna blev av med alla sina tillhörigheter, som tex sina kläder, till oss killars stora förtjusning. Men som sanna gentlemän, så erbjöd vi oss att låna ut en del av våra kläder. Hon accepterade vårt erbjudande, och tackade ja till våra underkläder. Hon har nu mer förstått fördelen med kalsong med Y-front.
Vår tredje kontakt med amerikanare var hos biluthyraren. Ingen mer energi slösas på den personen. Men vi kommer aldrig att hyra bil av biluthyraren Dollarnånting, någonsin nått mer.